Det är bra.
Den här bilden tycker jag stämmer så många gånger. Jag vet inte hur många gånger (särskilt på jobbet) jag bara tagit på mitt fake-leende och varit "så himla glad och energisk". Ett tag sa jag alltid när folk frågade hur det var att "allt var okej". Då fick jag alltid lite konstiga och förvånade blickar. Så nu har jag återgått till att säga att allt bra. Det är tråkigt däremot att psykisk ohälsa alltid ska "gömmas". Det är något som man inte ska prata om, att gå till en psykolog är något som är otroligt hemligt om det ens sker här. Jag tycker att det är väldigt tråkigt att det ska vara så. Att man inte får visa sig svag. Alla har upp- och nergångar i livet. Det är fullt normalt. I USA ex. har alla en "therapist", för det är okej att må dåligt. Jag tror att de som vågar vara ärliga mot sig själv att man inte mår bra och söker hjälp från det, kommer må bättre på sikt. Gräver man inte upp grunden till problemet kommer man nog alltid ha grus som skaver.
