I torsdags när jag var på östra kom vi fram till att jag efter det besöket (vilket jag givetvis har hållt) inte får väga eller mäta någon mat mer. Jag räknar fortfarande kalorier, det är sjukt svårt att få bort efter en lång tid. Men nu är det ungefärligt. Vilket är så himla skönt och ett stort kliv för mig och jag känner mig så mycket friare. Under en period nu har jag inte vägt bär/grönsaker osv. men ändå mina frukostar/kvällsmats samt vägt protein o kolhydrater. Jag kände att nu är det på tiden att släppa det helt. Vi pratade dessutom om att jag ville sluta väga mig helt. A skulle höra med min andra behandlare men om jag fortsätter äta bra så får jag nog det. Det är siffrorna som triggar mig och jag vet att nu när jag inte väger/mäter mat blir jag friare. Slipper jag dessutom väga mig är jag dessutom säker på att mina ätstörda tankar kommer försvinna mer och mer. Jag har under hösten/vintern vågat lita mer och mer på min kropp. Jag vet att jag inte rusar upp i vikt utan är ganska still. Jag har alltid varit underviktig hur mycket jag ätit, det är min kroppstyp. Jag kan faktiskt vara nöjd över min kropp idag. Visst, jag behöver gå upp lite mer. Men jag är väldigt säker på att om jag släpper mått och vikter och äter mer kommer de i sådanafall ske naturligt. Dessutom slipper jag ångesten av att se siffrorna öka, för något kilo på min långa kropp syns inte. A sa att det är galet hur långt mentalt jag har kommit på ett år, sen jag skrevs ut. Att jag är som en annan människa och det är så sant. Idag mår jag så galet mycket bättre.